Andersson & Lombard

När ska jag försöka att beskriva min fars uppväxt och hans möte med min mamma och deras liv tillsammans. Familjen Lombard beskrivs separat i inlägget LOMBARD

Sture Gustaf Andersson

Pappa Sture föds tisdagen den 25 augusti på Sörby Lillgård (1) i Ringarum socken.1930 flyttar familjen in i en tjänstebostad (2) i skolan. Farfar Gustav är numera både kyrk- och skolvaktmästare. Farmor Ellen städar på skolan.

I Ringarum bodde även gammelfarfar Carl-Gustaf med dottern Elsa och hennes dotter Dagny de flyttade till Kapellstad (3) 1925. Carl-Gustaf från Skaftö och änkan Elsa från Benningevassa.

Carl-Gustaf, Gustav och Sture 1937

På så sätt blev det även en liten släktsammanhållning i Ringarum. Ett par citat från Inga

Eftersom pappa aldrig var ledig någon helg, firade vi alltid dem hemma i Ringarum. Julafton ringde pappa in julen mellan klockan 3 och 3.30. Sedan gick vi till Kapellstad, eller så kom de till oss. Då drack vi kaffe med gott julbröd. På kvällen åt vi en massa julmat, lutfisk och potatis och risgrynsgröt. Till maten drack vi hemgjord äppeldricka. När så maten var undanplockad och disken avklarad, kom jultomten med de mycket efterlängtade julklapparna. När pappa följt Kapellstaborna hem, Eva satt i rullstol och farfar gick med två käppar, gick han till kyrkan och tände i kaminerna, så det skulle bli varmt där till julottan. Han gick sedan dit varje timme och lade in mera ved. Klockan 4 ringde han första gången med lillklockan i fem minuter. Klockan 5 ringde han med storklockan och från 5.30 till 6 ringde de med bägge klockorna. Då hjälpte klockar-Kalle till. Mellan ringningarna skulle alla ljusen tändas. Det var pappas julnatt det. Vi andra sov väl några timmar. Men klockan 6 skulle vi vara i kyrkan. Julottan började då och höll på till närmare 8. Sömnigt! Ibland kom släkten från Norrköping på juldagen. Men merendels slöade vi den dagen. Så började julkalasen. Det var några familjer, som gick till varandra, åt julmat och lekte jullekar. När det var dags att kasta ut granen, hade vi julgransplundring. Det var fika, lekar och godispåsar”.

Pappa arbetade alla dagar i veckan men någon söndagseftermiddag kunde vi ta tåget in till Norrköping och hälsa på mormor och morfar. Ibland kom de ut till oss. Under somrarna var våra kusiner Anna-Greta och Bengt ofta hos oss och då gick vi till sjön Strolången och badade. Vi hade mycket kul tillsammans. Bengt och Sture var nästan lika gamla, och de gjorde en massa rackartyg tillsammans”.

När mormor Alma blev ensam, flyttade hon från Norrköping. Under sommarhalvåret bodde hon hos oss i Ringarum och under vinterhalvåret hos sin svåger Ernst, som också blivit änkeman. Jag minns min mormor som en mycket prydlig och modern liten dam. Alltid elegant och noga med sitt utseende”.

Skolkort Sture bakre raden längst till vänster

Efter skolan börjar Sture arbeta på Gusums Bruk. 1944 är det dags för Sture att göra sin värnplikt. Han skrivs in i Flottan den 1 april 1944 i Karlskrona. Kontraktet löper på 1 år, den 21 mars 1945 är utbildningen avslutad.

Sture med mor Ellen och far Gustav

Vi befinner oss nu i slutet på 2: a världskriget och pappa berättade att man då  skulle göra 2 år repövning  pga. kriget. Han beslutar då att bli fast anställd och skriver på för flottan. Han kom att förbli fast anställd till 1949-06-30. På så sätt får han både betalt och en utbildning samtidigt. Under 1945–47 är han ute med olika båtar som till största del går ut på att svepa och rensa norska och svenska kusten från minor. Han påbörjar en officersutbildning vid Kungliga Sjökrigsskolan i Näsbypark. Enligt egen utsago så tar han avstånd från det som han tycker är pennalism och straffar ut sig innan utbildning är klar. Eftersom han är stamanställd så får han åka med HMS Kryssaren Gotland när den gör sin långresa 1948–1949 Gick runt Afrika, genom Suezkanalen och via Medelhavet tillbaka.

Färdväg

 1.Karlskrona Avseglade 11 november 1948
 2.Falmouth, England Anlöpte 19 november 1948, avseglade 23 november 1948

Falmouth

 3.Porto Grande, Kap Verde Anlöpte 2 december 1948, avseglade 6 december 1948
 4.Takoradi, Ghana Anlöpte 12 december 1948, avseglade 14 december 1948
 5.Banana, Belgiska Kongo Anlöpte 18 december 1948, avseglade 21 december 1948
6.Kapstaden, Sydafrika Anlöpte 27 december 1948, avseglade 3 januari 1949
7.Durban, Sydafrika Anlöpte 6 januari 1949, avseglade 9 januari 1949
8.Lourenço Marques, Moçambique Anlöpte 10 januari 1949, avseglade 14 januari 1949
9.Mombasa, Kenya Anlöpte 20 januari 1949, avseglade 25 januari 1949
10.Aden, Jemen Anlöpte 1 februari 1949, avseglade 2 februari 1949
11.Djibouti Anlöpte 3 februari 1949, avseglade 8 februari 1949
12.Port Said, Egypten Anlöpte 13 februari 1949
13.Alexandria, Egypten Anlöpte 16 februari 1949, avseglade 22 februari 1949
14.Tunis, Tunisien Anlöpte 26 februari 1949, avseglade 2 mars 1949
15.Rotterdam, Nederländerna Anlöpte 12 mars 1949, avseglade 16 mars 1949
16.Karlskrona Anlöpte 24 mars 1949

Kryssaren Gotland anländer till Kapstaden den 27 december. Kapstaden hade ganska många flottbesök efter andra världskriget. Vad som hände låter jag helt enkelt beskrivas med ett par rader ur min morbror Norman Lombards memoarer One Moment in Time

“After the second world war, Cape Town which had a large naval port at Simonstown, was often visited by the British and other European Royal Navies. Rather than allow the girls to go off gallivanting with these strange naval men from overseas, dad would invite the seaman around to our home in Elsies River, where they would be entertained by his daughters, but always under his watchful eye.

Dad was a particularly good ballroom dancer and had a wonderful collection of Victor Silvester ballroom music. This was an obvious attraction to the young naval men to be able to enjoy dancing with a company of young ladies. Fortunately, our living room was large enough to accommodate these parties.

3 systrar Lombard

Around 1950 we were visited by a delegation of the Swedish Royal Navy and Dolores was smitten by the dashing young naval officer, Sture Andersson. Romance blossomed and the inevitable happened when Sture asked my dad’s permission to marry his daughter. The only and biggest problem was that he wanted her to go to Sweden to get married and spend her life over there with him. One cannot begin to imagine the trauma that must have swept through the Lombard household at that time. Dad must have accepted Sture as an honourable gentleman because he received the family’s blessing.

Dolores departed the shores of South Africa in January 1951 to start her new life in the Northern Hemisphere. That was just the beginning of the family drift. Esme was invited to Sweden to become Dolores’ bridesmaid and rumour had it that there was possibly another romance in the air involving Esme and another Swedish naval officer. Some eight months later, Esme left Cape Town in August 1951 to Sweden”.

Att fråga min morfar om lov att gifta sig med hans dotter efter ca: en veckas bekantskap låter som en saga. Kärleken höll i alla fall i sig fram till deras död även om de hade lite tufft i början på sjuttiotalet. Tidigt 1951 anländer den då 22 åriga Dolores Lombard till Sverige. Förlovning sker till midsommaren. Sture har lämnat flottan och fått arbete i Västerås vid
” Vattenfallsstyrelsen” sedermera Vattenfall. Dolores får arbete på en syateljé i Västerås. Bostad och arbete klart så nu blir det bröllop.

Bröllopet hölls i Ringarums kyrka 1951-11-24 och väckte stor uppståndelse i lokalpressen.

Paret bor i Västerås under det kommande året. Dolores syster Esme (kort för Esmeralda) återvänder med båt till Kapstaden sommaren 1952. Sista biten med båt sker med ”Rhodesia Castle”. Den 27 juli 1952 rapporteras Esme som officiellt saknad på fartyget. Mysteriet med hennes försvinnande är något som aldrig blev löst men teorierna var många.
1952 får Sture en ny tjänst inom Vattenfall med placering Stockholm. Paret söker ny bostad och hittar ett charmigt hus i Täby vid Enebybergs station. Mosstorpsvägen 12 Roslags Näsby blev den nya adressen. Huset saknade kommunalt vatten och avlopp så det blev den första renoveringsinsatsen. Huset var byggt på 1910 talet och hade både kakelugn och täljstenskamin.(Då jag hittat dokument om fastigheten så, går tillbaka till början av 1900-talet kommer det en egen liten story om detta senare.) Under resten av 50-talet händer det mycket. Huset byggs ut 1957-1958. Paret Andersson blir familjen Andersson. 1954-08-05 föds jag,

1957-05-12 syster Elizabeth och slutligen 1958-11-21 lillebror Stephan. I samband med syster Elizabeth födelse får vi sommaren 1957 besök av en del av familjen Lombard som numera bor i England. De är här och närvarar vid dopet. En ganska unik sak inträffade straxt efter min födelse, Täby var ju inte så tätbefolkat då som nu. En dag låg det ett brev från Sydafrika i vår brevlåda men det var inte till oss på Mosstorpsvägen 12 utan till en annan familj på Mosstorpsvägen. Mamma tog mig i barnvagnen och gick för att leverera brevet till rätt mottagare. Det visade sig att en annan kvinna från Sydafrika hade gift sig med en svensk sjökapten och flyttat till Sverige. Sannolikheten att två kvinnor från Sydafrika skulle bosätta sig på samma gata och endast ett par hundra meter från varandra är väl tämligen lite. Eftersom denna familj hade barn i min ålder uppstod en vänskap som höll i sig till början av sjuttiotalet då vi flyttade från Mosstorpsvägen. Under 60-talet flyttade Vattenfall sitt huvudkontor från Drottninggatan i Stockholm till Råcksta och Sture fick köpa ny bil och börja pendla till och från arbetet. 1964 åker hela familjen på semester till England för att besöka familjen Lombard. I början av sjuttiotalet uppstår ett problem mellan mina föräldrar och skilsmässa hänger i luften. Första steget blev att flytta till Grintorp 1971. Där bor vi hela familjen i en lägenhet i två år innan pappa Sture och jag flyttar till en annan lägenhet i samma område. Där bor vi i två år innan pappa och mamma hittar tillbaka till varandra. Under slutet av sjuttitalet går vi barn/ småvuxna in i egna förhållanden. Så 1980 flyttar Sture och Dolores till en mindre lägenhet. I samband med Stures pensionering 1990 bestämmer sig paret för att flytta till Valdemarsvik för att på så sätt få närmare till sommarstugan Lyckebo. Under perioden 1990-1995 leverparet en skön tillvaro. Ett år såg då ut något i denna stil. Våren, sommaren och hösten tillbringas till största del i sommarstugan. Vid dåligt väder och när det behövdes tvättas åkte man var in till lägenheten i Valdemarsvik och var där ett par dagar. I slutet på november tog man ner till spanska solkusten och tillbringade ett par månader i Neerja. Resvägen var i regel med bil först till England för ett besök hos släkten. Sedan vidare med färja till norra Spanien och så bilade de tvärsöver Spanien ner till solkusten. De fick ett par underbara år tillsammans fram till början av juni 1995 då Sture drabbas av en stroke blir halvsidesförlamad och får afasi
( tappar talförmågan). Att för Sture inte kunna kommunicera med sin omgivning på det sätt som han var van vid blev väldigt frustrerande för honom. Även om vi i familjen hittade ett sätt att kunna kommunicera så blev det en jobbig tid. Vi syskon lyckas att få en lägenhetsplats åt dem på Ångarens Seniorboende i Täby. En lösning som vi barn och våra föräldrar tyckte var bra. Lägenheten var tyvärr ganska mörk och tråkig så efter ett år gick flytten till en ljus lägenhet i Lyktans Seniorboende vid Täby Centrum. Under de kommande åren drabbas Sture av flera s.k. TIA. Han kämpar på men den 13 december 2000 ger han upp andan och får ro. Mamma Dolores blir änka och bor ensam i 3 år innan hon den 25 november 2003 får en hjärtattack och dör i sömnen.


Publicerat

i

,

av

Kommentarer

Ett svar till ”Andersson & Lombard”

  1. Profilbild för Ove
    Ove

    ”Något av själarnas sympati” som Sture säger i tidningsurklippet är det finaste jag hört på länge, kanske någonsin!
    Mycket intersant läsning och bra skrivet Stigge

Lämna ett svar till OveAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.