NÄSBY FASTIGHETS AKTIEBOLAG 1907 – 1925
Järnvägen mellan Stockholm och Rimbo blev klar 1885. Näsby fick då en anhalt. Från denna anhalt byggdes järnvägen mot Åkersberga (senare Österskär) år 1901. Näsby (från 1916 Roslags-Näsby) blev då en järnvägsstation med ny stationsbyggnad och bostadshus för järnvägspersonalen. År 1902 lät C R Lamm uppföra en stor ångkvarn och en ångsåg i stationens närhet (där Täby fd. kommunalhus nu ligger). I övrigt etablerades en affär (med telefonstation) och poststation, men endast ett fåtal bostadshus byggdes.
Behovet av bostäder i Stockholmsområdet ökade mycket starkt i början av 1900-talet. Många ville flytta till ”landet” – men helst intill en järnväg så att arbetsplatser i Stockholms stad lätt kunde nås. Ingenjör Lamm förstod snart vilka möjligheter styckning och försäljning av tomter intill järnvägen skulle socken lämplig tomtmark för folkskola (färdigbyggd 1907, nu Ytterbyskolan). Sedermera skänkte han även medel för att bygga kyrka (på höjden strax öster om nuvarande katolska kyrkan), men den kom inte till stånd (medlen användes däremot delvis 70 år senare för Näsbyparks kyrka). År 1907 ansåg C R Lamm att tillräckliga förutsättningar skapats för att en villastad skulle kunna bildas nära Näsby station. Han beslöt att låta stycka största delen av Ytterby gård (som omgav Näsby station och brukades direkt under huvudgården). Efter att ha tagit kontakter med experter tillhörande ”Nationalföreningen mot emigration” (en förening som bildades 1907 för att skapa egnahem) ansåg han sig mogen att bilda ett fastighetsaktiebolag. Den 6 maj 1907 registrerades Näsby Fastighets Aktiebolag. Det var ett familjebolag med ingenjör C R Lamm som huvuddelägare. Han hade till en början 897 av de 1000 aktierna (á 100 kronor per styck), familjen i övrigt hade de återstående. Revisor var Johan Upmark, bror till Dora Lamm. För att få en smidig anpassning av kommunikationerna inköpte C Lamm även en större aktiepost i Stockholm-Roslagens järnvägar.
Den förste som köpte tomt av det nya bolaget var arkitekt Axel Olsson och han kom sedan att vara den som mest svarade för tomtförsäljning i Roslags-Näsby. Fram till 1920 hade ett 100-tal tomter (om cirka 2000 kvm) försålts och 79 bebyggts. Vägar och allmänna platser ägdes av fastighetsbolaget. Roslagsvägen (nuvarande Stockholmsvägen) och vägen (till slottet) hade funnits sedan 1600-talet. De första nya vägarna blev Sågtorpsvägen (till en början Snickargatan), Åsvägen, Korsvägen och Östra Banvägen, liksom Stationsvägen, Raka vägen och Smedjevägen närmare Enebybergs villastad, som samtidigt byggdes ut. Vattenförsörjningen klarades med grävda brunnar på tomten. Svårare blev det efterhand med avloppen. Mitt genom samhället fanns ett brett dike med vatten, som rann från Ella, under den överbroade järnvägen och vidare mot Näsbyviken. Detta dike var till en början en populär lekplats men lev senare en svår sanitär olägenhet. År 1924 hade Roslags-Näsby 800 invånare, 110 vinterbonade fastigheter, 8 affärer, kvarn och såg, elektrisk distributionsanläggning och lådfabrik. Det fanns emellertid en hel del tomter osålda.
Källa Täby Hembygdsförenings skrift nr 26
En av de första tomterna som såldes var nr 205 i kvarteret Blåsippan eller Näsbytomten nr 76 en tomt på 1400m2 som säljs till Johan Alfred Gustafsson för en köpeskilling av 1400:- kronor.1:- /m2 var tydligen marknadspriset år 1910.
Johan Alfred Gustafsson (1869-07-03 till 1938-07-03) är en trädgårdsmästare född i Vestra Gunnamo i Gällaryd församling i Jönköpings län. Han arbetar som trädgårdsmästare i Djursholm fastighet Urd (Lokevägen1) hos Ingenjör Axel Welin. Johan bygger en liten stuga på höjden i bakre delen av tomten med en jordkällare under den. Min gissning är att Johan använder resten av tomten för trädgårdsodling. En grävd brunn finns på tomten.
1921-09-21 får fastigheten ny ägare. Snickaren Klas Fredrik Lagerstam köper den för 2373:- kronor 1,70/m2 är värdet 1921.
Klas Fredrik Lagerstam (1864-04-26 till 1953-11-24) född i Nyköping Vestra flyttar upp till Täby 1910 och arbetar som snickare bor både i Täby och Danderyd fram till 1921 då han köper fastigheten av Johan Alfred Gustafsson. Den 10 oktober 1923 får han byggnadsritningarna godkända för det hus som han sedan bygger. Ett hus på 35 m2 i bottenplan och drygt 20 m2 på övre plan. Vatten från egen brunn och WC i skjulet på sidan av lilla stuga bakom. Tillsammans med sin fru Jenny Amanda (f, Gustafsson) (1861-05-06 till 1948-01-22) flyttar den in i det nybyggda huset. Kakelugn, täljstenskamin och spis i köket fungerar som värmekällor.
När jag jämför huset med originalritningarna så ser jag att resultatet för entrén och balkongen ovanpå inte följer ritningarna. 1948 -01-22 dör Jenny Amanda i en ålder av 87 år i lunginflammation och Klas Fredrik blir änkling 84 år gammal Det är dags att sälja av fastigheten och den tredje ägaren att ta över.
1948 05 01 tar Bo Aronsson från Enebyberg över. Köpeskillingen denna gång blir 22 000: – kronor. 15,71/m2 gäller denna gång.
Bo Aronsson (1926-08-22 till 2011-03-22) växte upp på Sturevägen 22 (numera Österängsvägen) i Enebybergs Villastad endast ett par hundra meter bort på andra sidan roslagsbanan. Han flyttar med sin fru från Höglidsvägen 13 i Enebyberg till Mosstorpsvägen 12 med dottern Annica Viola 1948 den 5 maj. I december samma år föds dottern Marika Susanna och 1950 får de sonen Bo Håkan. En familj med tre små barn i detta hus kanske inte är den optimala lösningen så det är dags för ägare nummer fyra att ta över. Den 2 maj 1952 köper mina föräldrar Sture och Dolores Andersson Ytterby 1:90 eller kv. Rödkullan nr 1 för 24 000: – kronor. 17,14/m2 är det nya värdet. Pappas månadslön var då har han berättat 500:-/ månad.
Som jag tidigare har beskrivet så fanns inte vatten och avlopp indraget i huset. Värmesystemet bestod av spis i köket Täljstenskamin i entréhallen och en Kakelugn i vardagsrummet. Det kan ha funnits en kakelugn även uppe i sovrummet på övre plan. En av de första saker som pappa gjorde var att hand gräva ett dike från huset till vägen och ansluta sig till det kommunala VA systemet. De fick vatten samt en WC som placerades under trappan i hallen. Mycket trångt vad jag kan komma ihåg. 1954 var det dags för mig att göra entré och 1957 kom syster Elizabeth. Hösten 1957 den 27 september för pappa bygglov för att bygga ut. För att finansiera det hela måste ett nytt inteckningslån tecknas. Egen insats och eget arbete fanns med i finansieringsplanen.
Ombyggnaden byggde på att man förlängde huset med 3 meter på var sida genom att ta förlänga taket på båda sidor utifrån det övre takets lutning
Med hjälp av farfar och andra frivilliga krafter stod huset klart 1959. Nu har vi ett hus som är oljeeldat men på bekostnad av att kakaleugn och täljstenskamin är borta. Visserligen ligger resterna av kakelugnen som fyllnadsmassa i gräsmattan utanför vardagsrummet.
Sedan händer ingenting förens 1965. Familjen har då sällat sig sedan ett par år till de bilburna familjerna så nu är det dags för nästa byggprojekt ett garage och hobbyförråd tillkommer. Tyvärr inga ritningar att tillgå. Kommunen hade ett villkor i samband med uppförandet av garaget. Den ursprungliga stugan från 1910-talet måste rivas för att det inte fick vara mer än två byggnader på tomten. Kvar blev endast jordkällaren.
Inför Högertrafikomläggningen den 3 september 1967 ser min far en kommande trafikfara. Då fastigheten har en hög granhäck mot Riddarstigen och Mosstorpsvägen kunde det kunna uppstå siktproblem. Han kontaktar en grävare som arbetar på en tomt längre ner på Mosstorpsvägen och ett tu tre så hade vi 120 löpmeter granhäck in tippat på tomten. Hela två dagar tog det innan häcken var uppeldat. Resultatet efteråt innebar ca 250m2 extra gräsmatta där häcken hade stått.
Den 1 maj 1971 säljer mina föräldrar huset och flyttar och därmed tar min historia slut om fastigheten nr 205 i kvarteret Blåsippan / Näsbytomten nr 76 / 1:90 / Ytterby 1:90 / 5462 / 17:10
Täby februari 2021
Stig Lombard
Tack för ditt inlägg