Lyckebo
En liten historia om familjen Lombards andningshål. En stugas historia över fem generationer.
Historien tar sin början på mitten av 1930 talet. Folk började få semester och en del sökte sig ut i skärgården. En del ville besöka sina hemtrakter och släktingar. Min farfar med familj som nu bodde i Ringarum efter flytten från Sänkvik brukade åka ut till Skaftö och besöka hans syster Lotten och hennes söner. Oftast var det cykel som gällde på den tiden 25 km var nästgårds. Man stannade ibland i någon ekbacke på vägen och fikade. Bröderna Harry och Gösta hade friköpt Skaftö 1935. Harry var skärgårdsbonde medans Gösta var fiskare. Ett par år senare 1938 löser Harry ut Gösta från större delen av ön för att kunna driva ett större jordbruk. I samband med detta fick Gustav med familj lov att bygga en liten sommarstuga på ca 10 m2 i en bergsskreva på Skaftö. Den placerades på södra delen av Skaftö.
Man fick dock inte ta emot besök då Harry var rädd för att de skulle trampa ner grödorna. De hade stugan på Skaftö i två år men på grund av de begränsningar som hade satts upp började man fundera på en annan lösning. En av de ekbackar som man hade rastat vid låg på Örntorpet vid Strandviken. Där bodde Martin Friberg fiskare med småjordbruk och hans halvsyster Signe Svensson. Farfar Gustav var bekant med Martin från den tiden han växte upp i Sänkvik. Om mitt minne inte sviker mig så har jag för att jag har hört att de läste tillsammans. Förmodligen gick de i samma skola. Martins släktträd finns beskrivet i Örntorpet eftersom den har en avlägsen koppling till mig via släkten Johansson från Skaftö. Gustav fick hyra en liten plats nere vid viken och vintern 1941 drogs stugan Lyckebo över isen med häst och släde från Skaftö till stranden vid Örntorpet.
1940-talet
Placeringen av stugan Lyckebo blev nere vid strandkanten på udden. Vid en första anblick ett helt perfekt ställe nära vattnet och med en bra utsikt. En jordkällare byggdes vid slänten mot berget. Nu hade familjen en sommarstuga som låg på bekvämt cykelavstånd från hemmet i Ringarum.
Malmstenshögar fanns det gott om eftersom udden tidigare hade varit malmutlastningsplats från dagbrotten i närheten. Järn halten var ca 50% visade det sig när vi lämnade prover för analys.
På sommaren kom även Ellens mamma Alma på besök. En liten förstukvist blev den första tillbyggnaden på Lyckebo
1950-talet
Det fanns dock en stor nackdel med att ha stugan placerad nere vid stranden. Det var alltid rått och fuktigt. Så man började fundera på en lösning för detta. Lite längre upp fanns det en sänka som var vattenfylld, ett litet träsk. En bra plats med fin utsikt men då måsta man dika ur träsket. Eller så kunde man fylla det med malmstenar från de högar som låg lite överallt. Gustav och Martin kommer överens om att Gustav ska få köpa en bit mark så att planerna om stugflytten kan genomföras. 1952 genomförs köpet och nu har Lyckebo en egen fastighet att leva vidare på. Fastigheten var på totalt 3435 m2 fördelat på 1420 m2 mark och 2015 m2 vattenområde. Priset var 1420:- dvs 1:-/m2 mark.
Ett idogt arbete med att fylla träsket med malmstenar påbörjades. Alla gäster som kom på besök fick hjälpa till. När väl träsket var stenfyllt så flyttades stugan till en ny placering. Eftersom dotter Inga nu hade gift sig och hade 4 barn. Sonen Sture var gift men inga barn så började stugan kännas trång. Lyckebo stugan byggs ut genom att ett rum samt kök och veranda byggs till. Stugan fick ett utseende som är det som jag minns som mitt första minne av Lyckebo.
Nästa steg blev att starta ett bygge av uthus/dass När detta projekt var klart 1958 så ändras planerna istället för uthus /dass blev det en liten stuga för familjen Jangdin. Ett nytt uthus/dass byggs i norra änden av tomten.
1960-talet
I början av 1960 bygger familjen Jangdin en ny egen sommarstuga på södra delen av tomten. Husets ena hörn förblir obyggt då detta hamnar utanför tomtgränsen. Under sommarmånaderna på 1960-tallet bar det alltid fullt med folk på Lyckebo. Sture med familj var 5 personer. Farmor Ellens bror Halvar var ofta på besök. Familjen Jangdin var 6 personer Gustav och Ellen totalt blev det 14 personer. Litet kök ingen el eller vatten Fotogen drev både kaminer och belysning. Primitivt med vad vi trivdes.
1969 var det dags att utöka fastigheten. Familjen Jangdin köper till 4080 m2 (2230 m2 mark och 1850 m2 vattenområde) av Martin Friberg. Området läggs till i Lyckebo fastighet. I samband med utökningen så byggs hörnet på Jangdins sommarstuga in. Även en byggnad uppförs i Jangdins regi en bastu.( nr 3)
1970-talet
I början av sjuttiotalet installerar Jangdin El och Telefon. Syskon Sture och Inga som nu äger fastigheten tillsammans har skrivit ett avtal där Sture köper ut Inga ur stugan Lyckebo. 1973 är det dags för Lyckebo att byggas ut. (nr 4) Nu visar det sig att strandlagen sätter vissa käppar i hjulet för Stures byggnadsplaner. Han får inte bygga ut mot sjön men väl bakåt ifrån strandkanten. Eftersom han vill att tillbyggnaden skulle ha vardagsrum med sjöutsikt gäller det att tänka ”Out of the box”. Efter att ha fått bygglov om utbyggnad gjuter Sture en plintgrund på baksidan av Lyckebo. När den väl är klar inlånas ett gäng domkrafter. Lyckebo hissas upp och spelas bakåt in över plintgrunden. Sedan sker en tillbyggnad där den nya väggen mot sjön uppförs på samma plats som den gamla befanns sig. Vardagsrum med sjöutsikt är ett faktum och allt enligt strandlagens krav. 1975 i samband med att Sture fyller 50 står det Nya Lyckebo på plats.
Lyckebo har nu två sovrum ett kök tvättrum samt ett kombinerat matrum/vardagsrum med utsikt över viken. El och indraget sjövatten i kranarna färskvatten hämtas fortfarande med plastdunkar. Sjuttiotalet flyter på Sture med familjen bor in sig i Lyckebo. Familjen Jangdin har sina egna hus på fastigheten. I slutet av sjuttiotalet inträffar nästa händelse för Lyckebo. Örntorpet har en sommargäst som hyrt på ägorna och nu vill han gärna köpa en bit mark att bygga på. Med tanke på strandrätten så får han ej köpa den mark han helst vill ha. Myndigheterna förslår då att ägarna av Örntorpet fastighet kan stycka av en bit som gränsar till en redan avstyckad bit. Med andra ord mark som gränsar mot Lyckebo fastighet. Ägarna till Lyckebo fastighet familjerna Andersson och Jangdin har av förklarliga skäl ingen större lust att få nya grannar. Men man ändrar åsikt när man får se förslaget till avstyckning. Förslaget innebär nämligen att ägaren ska dra en tillfartsväg tvärs över åkerlappen som gränsar till Lyckebo fastighet. Ett nytt förslag läggs fram.
Styckning accepteras om familjerna Andersson och Jangdin samtidigt får köpas loss del del av åkern som gränsar mot Lyckebo fastighet. markerat med 1 & 2. Slutresultat blir till belåtenhet för alla parter. Fastigheten Lyckebo ( grön linje) delas till två fastigheter ( A & B) som får var sin del av åkern. Samtidigt så löses framtida äganderätt för släkterna Andersson och Jangdin. Sommargästen får sin fastighet (C) med närhet till sjön.
1980-talet
1980-talet bildar tredje generation från Gustav och Ellen räknat bilda egna familjer och trångboddheten sommartid blir åter igen ett problem när alla vill vara där samtidigt. 1979 hade lagen om ”Friggebodar” antagits. Lösningen för familjen på Lyckebo blev då att ersätta en gammal lekstuga med en Friggebod för att på så sätt lösa sovplatsfrågan. 1984 genomförs byggprojektet. Lekstugan flyttas i sidled och Friggeboden uppförs. Lekstugan flyttas till Rolf och Britt Jangdin i Toverum där den fungerar som lekstuga åt deras barn för att sedan sluta sina dagar som hönshus. När bygget är klart så tar Sture och Dolores stugan i besiktning och överlåter Lyckebo till barnfamiljerna. En av farmor Ellens sista investeringar i Lyckebo är att hon betalar för borrning av egen brunn. Nu får både Lyckebo och familjen Jangdin tillgång till eget dricksvatten.
1990-talet
1990-talet fjärde generation blir tonåringar och än en gång smyger sig trångboddheten sig på. Sovplatser är det stora problemet. Vid ett familjerådslag beslutas det om att ansöka om bygglov för en lite större stuga på 16 m2. Bygglovet går igenom och 1997 påbörjas markarbetet för att 1998 kunna uppföra ”Lillstugan”. En byggsats levereras som sommaren 1998 och våren 1999 är bygget klart att tas i bruk. Ytterligare 5 sovplatser finns nu tillgängliga.
2000-talet
Under 2000-talet skedde bara små förbättringar 2009 bygges det lilla sovrummet om till en tvätt och duschrum.
2010-talet
2010 var det dags att bygga ett nytt kök efter att det nya duschrummet blev klart byggdes det gamla köket och tvättrummet om till ett modern barkök detta innebar att logistiken förbättrades avsevärt när det gällde att utfodra alla när var många besökare samtidigt på Lyckebo. Nu när en femte generation dyker upp så börjar den fjärde genomföra vissa byggprojekt. 2012 anläggs en ny uteplats med utsikt över viken, 2014 blir det en ombyggnad av grillplatsen. 2017 tillkommer en ny veranda utanför köket.
2020-talet
2020 renoveras veranda framför Lyckebo och ett fast tak över densamma anläggs.
2021 Tuffa tider med Covid 19 som sätter streck i planeringar med faktum kvarstår. Lyckebo firar 80-årsjubileum. Det hart nu gått 80 år sedan Lyckebo en liten stuga på 10m2 drogs över isen för att hamna på sin nuvarande plats. På något sätt kommer detta att firas. Och det är allas vår förhoppning att Lyckebo under de kommande åren kommer att skänka glädje och rekreation till kommande generationer.
Tack för ditt inlägg